Efter ytterligare en sjukskrivningsvecka kände vi att jag nog behövde ta mig utanför hemmet. Sagt och gjort. Vi fixade Hund & Barnvakt och gick på bio i Skövde. The Secret Life of Walter Mitty såg vi, riktigt bra var den!! Efter så åt vi på McDonalds. Kändes ungefär som när vi var sisådär 16, enda skillnaden var att vi slapp vänta på bussen dit och hem. Nu ligger vi i soffan och brer ut oss å kikar på film

Siri&Rocky spenderar kvällen och natten hos mina fina svärföräldrar/ Farmor&Farfar. Vi insåg nämligen att vi varit lite ego med utlåningen av Siri, så det var liksom dax att dem får ha lite mysig egentid med henne. På det 1,5 året som gått sedan vi fick Siri är detta andra gången hon sover borta. Men det blir lätt så när man liksom inte känner något behov av barnvakt. Vi älskar att spendera tid tillsammans allihopa. Men har börjat inse att vi ju faktiskt får dela med oss av vår lilla underbaring ibland;)

Hoppas nu bara att dem får njuta av sovmorgon som vi brukar få göra:)

Ne nu ska vi kika på SNL…sen blir det till att hoppa upp och sova.
Trevlig kväll allihopa♥

En bild från tidigare idag, Siri var lycklig för att få åka till farmor&farfar♥

Ja det är helt klart den 27/6 2012 ..

Tänk..den dagen började vi inne på Förlossningen där vi även spenderat större delen av natten. Men så prick kl 12:00, punktligt! Valde hon att komma ut till oss och några sekunder senare höll vi henne i våra armar. Hon skrek inte och det var inget vi reagerade på för vi såg att hon var full av liv och nyfikenhet. Inte svårt att räkna ut att just den dagen går under kategorin den Lyckligaste Dagen.

Och från den dagen har det inte gått en dag utan att vi varit helt tokkära i denna lilla Smula. Och vet ni…man kan inte skämma bort ett barn med kärlek. Och kan även meddela att man med kärlek även kan komma otroligt långt i livet. Tur det känner jag;)

Lite besviken på att planerna för dagen ändrades..Fredrik fick åka iväg till Falköping själv med Siri. Jag fick stanna hemma med Rocky. Var en aningens jobbig natt för min del. Men dem andra sov gott som tur var♥ Håller nu tummarna för att ögontesterna ska ge en liten förbättring i alla fall.

Efter att ha varit sängliggandes(jaja..orörlig i soffan kanske är mer korekt) så ska det i morgon bli skönt att komma ut lite. Vi ska nämligen in till Falköping med Siri och kolla ögonen igen, då hon ju haft glasögonen ett tag. Sen ska jag hoppa (bokstavligt talat!) In på netto + någon garnaffär för jag behöver fylla på förrådet. Och så blir det en lunch innan vi åker hem.

Idag har siri varit på dagis igen, det var väll lite mer än en vecka sedan sist så hon har längtat dit. Och jag tyckte det var jättekonstigt att spendera dagen hemma med Rocky..men skönt var det faktiskt. Jag har legat i soffan och virkat…virkade klart gårdagens projekt och några nya för idag(som ej är med på bilden)

En singoalla och chokladbisqvi (stavas?) Blev det också. Efter att fotot togs.

Nu ikväll har jag efter en dusch varit frusen och febrig..hoppas det försvinner tills i morgon.

Vi hörs!

Jag har skrivit mycket om hur min kropp mår och nu känner jag att det blivit lite väl mycket sjukdom här på bloggen. Så från och med nu kommer jag inte skriva lika mycket om det. Värken är olidlig från och till men läget står liksom stilla så varför älta. Så jag sätter punkt.

Och kommer istället skriva om allt annat i mitt liv. Visst blir det mycket roligare så:)?

Ja om man inte kan ge sig ut och shoppa av två enkla anledningar.
1. För att jag knappt kan röra mig.
2. För att jag ju pga sjukskrivning inte heller fyller på kontot särskilt mycket.
Så kan man ”tröstshoppa” på nätet. Dvs lägga saker i kundkorgen och sedan tycka att det ju faktiskt inte var så nödvändiga saker när man ser vad slutsumman blev.

Jag besökte för första gången Granit.se och hjälp vad mycket fint det fanns. Här är några godbitar.

Lite nya saker som skulle få flytta in i badrummet om jag fick bestämma. Koffertarna skulle dock få vara i Siris rum.

Lite köksdetaljer.
En sådan där glasburk med kran har jag av någon anledning varit helt kär i hur länge som helst. Tänk vad fint och faktiskt roligt det vore att servera lemonad i den?!

Ge gärna tips på bra inredningssidor på nätet så jag kan ” fönstershoppa” mer.

Ni som följt mig en längre tid (likaså min familj) vet att något blev helt fel med min kropp i somras. Diagnos har jag inte riktigt fått utan att det är en muskelinflamation som ställer till det i min kropp. Jag gick från att ha mått helt bra till att kolapsa på någon vecka. Varenda rörelse gjorde ont. Att kunna ta mig ur sängen på morgonen var ingen garanti. Besökte vårdcentralen både en och tio gånger, akuten likaså. Har röntgat mig m.m men får inga direkta svar någon stans ifrån. Sen tror jag själv att misstaget jag gjort har varit att jag inte har lyssnat på min kropp, jag har försökt köra på i samma tempo som tidigare och jag har blivit otroligt frustrerad över att inte klara allt, och att hålle ett extremt lugnt tempo.

Det är svårt att förklara hur värken känns, men först var det mycket huggande smärta. Nu och en tid tillbaka är det som att ha konstant träningsvärk från helvetet sammtidigt som jag har mjölksyra i varenda liten muskel. Så jag har  värk och är orkeslös. I morse tog jag beslutet att sjukskriva mig i helgen.

Det var ett fruktansvärt jobbigt beslut då det känns som om jag aldrig är på jobbet. Men jag måste börja tänka på ett annat sätt. Misstaget jag gjort tidigare har varit att bita ihop alldeles för mycket och kanske jobba på så gott jag kunnat för att sedan kolapsa när jag kommit hem. Så nu tar jag några dagar till att vila upp kroppen.

Att det ska vara så jobbigt och ångestladdat förstår jag egentligen inte, men för mig är det verkligen det. Älskar mitt jobb! Men självklart är hälsan viktigare.

En bild från tidigt i somras innan kortisonsvullnaden intog kroppen. Men förr eller senare kommer jag må lika bra igen!

Just i detta ögonblick ligger jag i soffan med Siri sovandes på mig. Hon har det vanliga stadiga greppet om mitt linne. Det är hennes snuttefilt tydligen. Ute yr det ned snö från taken och här inne är det varmt och skönt. Jag har just i detta ögonblick mycket mindre värk i kroppen än vad jag hade igår. Det tackar jag för!

Jag var nämligen hos min chefs pappa igår som har sin praktik på en jättemysig gård i Valtorp. Och vilken fin människa han va. Den första som nog på riktigt har lyssnat på vart jag har ont. När jag har som mest ont osv. Det betyder mycket med någon som tar sig tid och lyssnar. Sen förklarade han på ett så otroligt bra sätt. Och så knakade det lite här och där. Idag känner jag mig mörbultad och min höft gör riktigt ont när jag står. Vilket inte är så konstigt eftersom han fixade till den igår. Och mycket av värken just i höfter m.m beror med all säkerhet på min extrema foglossning. Ja det har ingen på vårdcentralen ens nämnt..dem har å andra sidan inte heller frågat om jag haft foglossning. Fick också med mig lite frågor som jag ska ställa på vårdcentralen och kräva att dem ska ta en del specika blodprover. Jättebra!

Ne nu ska jag passa på att mysa med min sovande lilla Sirismula. Åh vad jag älskat denna lilla söta varelse. Tror anledningen till att hon är så mysig och snäll och glad är för att graviditeten var så jobbig;)

Jag har fått många frågor (från olika håll)om hur vi fick reda på och märkte att Siri behövde glasögon.

Vi trodde absolut inte att hon såg dåligt då hon alltid såg alla små detaljer och även saker från långt håll. Men så var det en fredag när jag hämtat på dagis, vi kom hem och jag fixade lite mellanmål och medans vi satt och åt å pratade märkte jag att hennes vänstra öga drog sig flera gånger in mot näsan. Vet inte om det kallas för skelning, men jag kallar det så. Vi tog inte så alvarligt på det och fick mest höra från vår omgivning att det är sånt alla barn gör och att det växer bort. Men så gjorde jag en googelsökning(som jag gör på nästan allt!) Och på 1177.se stod det att man direkt skulle kontakta bvc. Så måndagen efter ringde jag och förklarade hur ögat gjorde. Vi fick då en remiss till ögon i Falköping.

Någon vecka senare var det då dags. Vi åkte in till mottagnigen och tyckte väll mest att det var skönt att kolla ögonen. Men trodde absolut inte att hon hade dålig syn.

Undersökningen var uppdelad i två delar kan man säga. Först fick hon titta på olika bilder och säga vad hon såg. Inte speciellt lätt för en 1,5 åring med tanke på att testerna är till för dem som är mellan 3-4 men Siri var superduktig och det gick kanon. Sen droppades ögonen med pupillvidgande medel.

Och när det verkat i ca 45 min fortsatte vi med tester och ögonen mättes med en aparat. Då kom det fram att hon var starkt översynt. Och skulle behöva glasögon nu på direkten. Med styrka 3.75.

Jaha tänkte vi. Lite småjobbigt besked om än världsligt egentligen. Men det kändes ändå jobbigt att Siri skulle få glasögon. Hur ska vi få dem att sitta på plats tänkte vi direkt. Men vi åkte till optikern här i Tidaholm och tittade på bågar, och det fanns inte jättemycket att välja på till en sån liten snuttis med pyttenäsa till på köpet. Men vi fick hem några bågar som vi testade. Sedan när vi bestämt oss för en båge blev vi utdömda och den vi ficn hjälp av valde båge åt oss. Överkörda blev vi! Hur som helst så fick vi efter en vecka hem Siris glasögon.

Och hon hade dem på sig utan problem, dem kanade däremot ned lite och var förstora. Dessa glasögon höll i ca 27timmar. Siri försökte nämligen ta på sig dem själv och lyckades då bryta av ena bågen. Ajdå..

Åter till optikern. Som då hade tagit hem en helt annan båge som var mer anpassad till mindre barn från 2 år.

Och vi valde att testa dem istället och dem fungerade bättre. Sitter på plats och Siri gillar dem vilket är absolut viktigast. Söt är hon ju i allt;)

Det är fortfarande lite ovant och ibland bökigt med glasögonen och det blir ofta kondens på insidan eftersom dem sitter så tätt. Men Siri är helt opåverkad och bryr sig inte om dem. När hon inte har dem på sig och man nämner glasögon så pekar hon på ögonen. Hon verkar däremot se lika bra med som utan men vi försöker att ha glasögonen på så mycket som möjligt och i slutet av januari ska vi på återbesök hos Ögon i Falköping och se om det gett resultat.

Så tipset är att är ni det minsta osäkra på om ert barn ser dåligt, skelar eller på något vis visar tecken på att behöva glasögon. Tveka inte..ring bvc och få det kollat. Oftast och vanligast är att synfel inte upptäcks fören på 3-4 årskontrollen. Och ju tidigare det upptäcks desto bättre.

Jag har länge tyckt att dessa muggar/koppar/ljushållare är så himla fina. Och igår när vi var hos Jenny på pysselträff så fick jag äntligen se hur otroligt fina de var. Om möjligt ännu finare än jag trott. Så efter att även ha visat Fredrik dessa så har vi nu kommit fram till att dem är perfekta för Siri att samla på.

Visst är dem alldeled underbara?!?!  Ekorren och rådjuret är nog favoriter än så länge. Men alla är verkligen jättefina!
För att hitta återförsäljare på nätet googlar du bara på Mugtail Kinto.