En detalj från mitt armband.
Sos barnbyar symbolen. Jag tycker jättemycket om armbandet och har även ett i svart. Känner mig glad varenda gång jag ser den här symbolen, den står enligt mig för hopp och glädje för många barn.
En detalj från mitt armband.
Sos barnbyar symbolen. Jag tycker jättemycket om armbandet och har även ett i svart. Känner mig glad varenda gång jag ser den här symbolen, den står enligt mig för hopp och glädje för många barn.
Igår var jag faktiskt offline nästan hela dagen vilket innebar att jag inte gjorde utmaningen igår. Men här kommer den istället.
Offline
Och här är jag
Online på buss 303
–angelica–
Höll ju på att glömma dagens tema som är online. Jag spenderar nog ganska många minuter varje dygn med att vara online. Tänker ibland tillbaka på hur det var när mobilen bara var till för att ringa på, när datorn mest användes för skolarbete. Och när man faktiskt gick till biblioteket för att kolla i uppslagsverk. Det var tider det! Men såklart har det öppnats en helt ny värld sedan man så lättvindigt kunde vara Online. När jag bodde hemma gick det inte direkt att koppla upp på internet lite snabbt sådär, kanske för att hänga lite på MiRC. Den förbannade uppkopplingscrashsignalen som vi ju alla känner igen(ialla fall vi som föddes på 80talet och inte hade mobil förens vi var byxmyndiga) lät ju hela huset veta att man gick in på internett och ringde det någon till hemtelefonen så hoppade man ur uppkopplingen. Frustrerande var det men det var bara att stå ut. Idag är det som sagt sjukt lätt att vara online och att beställa olika varor via webbshoppar är nästan vanligare än att shoppa i butik. Du kan beställa hem mat och allt annat du kan behöva och snart behöver man inte lämna hemmet alls…åter igen skrämmande. Nu tappade jag tråden (som jag egentligen nog aldrig hade) lite känner jag. Bloggar gör jag och bloggare följer jag varje dag så gott som, och google är en flitigt använd sökmotor så det får symbolisera dagens tema.
Idag har jag haft en hyffsad dag kroppsmässigt så det är ju underbart. Hoppas på samma i morgon för då är det jobb som gäller äntligen! Jag har längtat men det är verkligen nu först som jag känner att jag kan reda ut det och kan gå så pass bra att jag klarar det. Och det känns otroligt skönt.
☆☆☆
Idag har jag städat övervåningen och bäddat rent i sängarna. Och faktiskt burit ned tvättkorgen..det tog på krafterna då jag har en aningen svårt att gå i trappor utan att hålla mig i, men ner kom jag! Så tvättmaskinen har gått varm hela dagen. Härligt!.
☆☆☆
Och nu ikväll efter att jag och Siri målat hoppade vi båda ner i badkaret. Och det var ju urmysigt. Så vi satt och skvätte vatten och tvättade håret och lekte. Tänk om man skulle ha ett större badkar bara.
☆☆☆
Nattningen gick på rekordtid, knuxet var bara att när jag precis kommit ned igen så hör jag någon ropa glatt ”Mamma?…maaaammmaaaa?” Så jag fick snällt gå upp igen och då tog det en aningen längre tid. Hon var inte det minsta arg eller ledsen utan snarare glad och bubblig av skratt. Ganska svårt att bli sur då. ”Gonatt, sov gott mamma, älska daj” låg hon och sa x antal gånger. Kröp upp och la sig på mig, kana ner och la sig bredvid. Ja krånglade gjorde hon helt enkelt. Men hellre det än hysteriskt gråt(vilket vi sluppit hittils)
☆☆☆
Nu sover hon i alla fall och jag ska gå och lägga mig jag med snart och kanske försöka läsa ut de sista sidorna i Hungergames bok nr 2…
Öppnade bloggen här på morgonen och ser första kommentaren från Undrande, Är du gravid? Och svaret är Nope! Inte det alra minsta. Inlägget om växande är från graviditen med Siri, men kanske kunde missuppfattas vilket jag inte tänkte på. Men en graviditet just nu skulle inte min onda kropp klara av och det är heller inget jag önskar för oss. Vi älskar vår familj precis som den är just nu. Vi är kompletta! Men om några (2-4år) vill vi säkert växa lite igen. Hoppas du inte behöver undra mer;) vem du nu än är:)
Eller inte just nu, men vi får ju faktiskt räkna med att vi bor i Sverige och där hör lite regn till Sommaren helt enkelt.
Är ute efter en regnkappa till Siri, men det är inte så lätt att hitta. Hon har nämligen 2 par regnbyxor(svarta Lundmyr och röda PoP, båda har jag fyndat på tradera) och sedan ett helt regnställ(marinblått som kommer från Cubus) så klarar sig gör hon men regnstället hänger för det mesta på dagis så en regnkappa skulle funka kanon att ha hemma. Hittade lite fina set på lekmer.se tidigare idag.
Är allt lite svag för marinblått och rött. Men är lite mindre svag för mönster på något vis, men det finns undantag.
Visst är stövlarna från Reima(de på nedre raden) helt fantastiskt fina! Tyvärr finns dem bara från strl 24(eller 26) så dem får vänta några år. De på övre raden kommer från Didrikson och Hatley. Alla finns på lekmer. Där hittade jag även ett par lägre stövlar och detta mönster är undantaget. Jag älskar det!
Bilden är inte den bästa, men visst är dem söta! Dessa kommer från Celavi. (Jag såg även de gula du pratade om Camilla, jättefina!!)
Jag är även ute efter en regnkappa till mig själv så vet ni någonstans det finns fina så hojta mer än gärna till!
–Angelica–
Ja visst är det roligt med allt man faktiskt kan göra själv. När jag nattade Siri så låg jag och tänkte på hur jag skulle kunna göra lite mat av filt och annat material som jag hittade ute i förrådet för ett tag sedan. Så när jag gick ner så kikade jag i pyssellådan och där hittade jag något som var bättre än filt…skumplast!! Tror jag köpte ett set med mängder av papper och material för säkert 6 år sedan men nu först fick jag användning för det. Tur jag samlar på mig och inte kastar så mycket;)
Jag klippte till remsor och sedan lagom stora pastabitar.(tyvärr saknade jag en zickzacksax så det blev lite pilligt och tog lite extra tid att klippa kanterna.) Sedan vek jag ihop bitarna och sydde genom mitten några gånger. Klart!
Ja sen fick jag för mig att göra lite pennepasta med såklart.
Varför köpa dyr leksaksmat när man kan göra egen såhär lätt och billigt? Tror Siri kommer tycka det är väldigt roligt med lite mer mat att leka med. Blev faktiskt riktigt nöjd med denna idé till verklighet!
–Angelica–
Ute växer och gror det mesta just nu och jag tycker att den här tiden är helt magisk och nästan bättre än sommaren faktiskt. Vårt päronträd har massa fina knoppar och äppleträdet är på gång det med. Men när jag tänker Växa så tänker jag på ett litet mirakel, för det är ju precis vad det är. Ett mirakel när man blir gravid, ett litet frö som växer sig större och större och som sedan kommer ut som en liten bebis sådär alldeles perfekt. Och som sedan växer så snabbt att man nästan inte hinner med.
Gravidmagen har vi inte så många bilder på tyvärr då vi fick en datacrash då Siri var en vecka gammal så alla våra foton försvann. Men kan intyga att den växte som den skulle. Och då jag i v 20 tyckte magen var stor kunde jag i v 39 inte alls förstå haha. Några suddiga foton har jag kvar från midsommar, fyra dagar innan hon kom ut. Tänk att denna lilla fröken växt i min mage och nu fortsätter hon växa här hos oss. Snabbt går det och ja man hinner då inte med, men varje dag är fantastisk på sitt sätt. Det är otroligt vilken resa ett barn gör de första åren och nu är det inte bara den lilla kroppen som växer utan även hennes ordförråd, förståelse, kärlek, ja Allt.
—Angelica—
Ja jag fortsätter att tolka utmaningen på mitt sätt.
Jag har precis just nu kollat på filmen The Impossible som bygger på en sann händelse och berättelse om en familj som splittrades bokstavligt talat av Tsunamin 2004. Jag finner ärligt talat inga ord! Rödgråten med en klump i magen och ett hjärta som snart brister ligger jag nu kvar i soffan med en sovande Siri på mig och sneglar då och då bort på min sambo som snarkar i andra ändan av soffan. Snarkningar som drev mig till vansinne för bara 2 timmar sedan, som nu inte alls känns jobbiga längre. Jag är så tacksam över att ha min familj. En fasansfull tanke dök upp under filmens gång ”Tänk om detta skulle hända med oss” Tanken slår jag bort så fort den dyker upp, för ärligt talat kan jag inte ens hantera den, blotta tanken får mig att vilja kräkas. Den är fasanfull! Så tänker jag på alla familjer som drabbades av Tsunamin, alla som var där, alla som förlorade någon, miste livet och på alla anhöriga hemma. Eller på alla dem thailändare som fick hela sin värld förstörd. Det är ogreppbart man kan inte ens komma i närheten av att förstå hur det faktiskt var, men filmen kändes så äkta. Man kände allt! Paniken, uppgivenhet men ändå lite lite hoppfull. Jag kan verkligen rekommendera alla att se filmen, men vill sammtidigt varna för hur dåligt man mår under och efter. Men man får en helt annan syn på livet. Och Tsunamin drabbade en hel värld, vissa mer än andra men det är en katastrof som aldrig någonsin kommer att glömmas bort, och som inte ska glömmas bort.
Så denna film fick bli en del av Min Helg. Nu ska jag spendera resten av min helg med att krama min familj♡
Ja nu råkar det vara som så att jag just nu är på jakt efter ny väska så därför samlas det mesta i fickorna istället. Så just nu finns följande i min jackficka.
Plånbok, lypsyl, tre små ministenar som Siri promt skulle ha med sig hem, en liten svart ventilhatt till cykel även den hör till Siris måste ta med hemsaker.
Japp thats it! Och inget foto blir det heller för jag har sjunkt ned i soffan och orkar faktiskt inte resa mig..tror även att det för ögonblicket är fysiskt omöjligt dessutom. Men för att väga upp avsaknaden av en väsk/fickbild så bjuder jag på några foton på den mest underbaraste jag vet.
Helt adorecute var hon idag!! Nya jackan passade perfekt till Sirimössan och sen hade hon ny spetsblus från H&M därifrån var även skorna och byxorna. Byxorna kommer vi dock aldrig använda igen av den enkla anledningen att dem var helkonstiga i modellen. Siri har byxor i 80, mest 86 och så var dessa i 92..ja vart ska jag börja..dem var två dm för långa, supersmala på benen så man knappt kunde vika upp dem, så liten rumpa att blöjan inte fick plats. Och foten kom knappt igenom hålet heller. Ja ingen favorit!
Siri fick paket när vi kom hem. Det sista duplosetet som vi beställt från Libero. Det var verkligen en kanonkampanj!! Blöjor går ju ändå åt så det köper vi ju, men att man för koderna kan få så här fina saker är ju verkligen fantastiskt.