Ligger just nu kvar i sängen men ska snart gå upp och göra mig iordning för heldag på jobbet. Övriga familjen ligger och snarkar och sover fortfarande. 

Ville bara hoppa in här och önska er en härlig Lördag. 

Kram på er

Då jag varit ledig tisdag, typ onsdag (jobbade 8-11) och torsdag så startar jag min jobbhelg idag. Men inte riktigt än. Kl 14åker jag till jobbet vilket innebär att Siri inte behöver vara på dagis eftersom Fredrik slutar 13. 

Siri har haft påsklov denna veckan kan man säga. Inte en endaste dagisdag. Skadar inte att vara hemma ibland heller tror jag. Nästa vecka är det åter dagis några dagar.

Just nu sitter vi i soffan under en filt, vi är lite frusna båda två. Kanske beror på det gråa vädret utanför fönstret. Men imorgon skulle solen komma tillbaka och 19grader är utlovat. Skönt för dem som inte jobbar med andra ord..hm…haha men jag är inte bitter. Det har faktiskt varit några finfina dagar denna vecka så vi har njutit av solens strålar så mycket vi kunnat.

Trevlig helg allihopa

på påskafton hade jag förberett så att Siri skulle få gå en äggjakt här i vår trädgård. 

Jag tillverkade ett brev och karta av sådant hag hade liggandes hemma.

Jag klippte ut pappersfjädrar i samma färger som vi hade i riktiga fjädrar.

Skattkartan, en enkelt målad karta. Pappersfjädrarna numrerades och på kartan ser man sedan vart de riktiga fjädrarna sitter.

Ett brev från påskharen lades i brevlådan ute. Detta brev ledde henne till brevlådan utanför hennes rum där den riktiga gröna fjädern satt och skattjakten låg i hennes lilla brevlåda.

Siri var så himla duktig på att förstå kartan och det där med fjädrarna och numreringen. Så hon hittade alla fyra äggen i ett nafs.

Innehållet i äggen var lite håraccessoarer, en T-shirt, en SonnyÄngel och så några chokladbitar i det sista.

En väldigt lyckad påskjakt! Siri hade väldigt roligt och det är ju det viktigaste!

Hoppas ni haft en fin påsk. 

påsken är över för detta år och vi lämnar en härlig påsk i minnet. Nu räknar vi ned till semestern, och vägen dit kommer säkert innehålla en hel del dagar med guldkant.

Idag är jag ledig och ska spendera dagen med mitt lilla hjärta. I eftermiddag kommer det fina vädret..sägs det! Det ser jag fram emot. Ge oss lite sol och värme. 

Snart kommer Fredrik hem på lunch och sen i eftermiddag ska jag och Siri gå ut med Rocky. Ibland måste man få ha en extremt lam dag. Tröttdag helt enkelt. Tvättmaskinen drar tyngsta lasset idag;)

Ha en fin dag allihopa. 

idag jobbade jag 10-20.15, kände mig ganska sliten när jag lämnade jobbet. Det var längesen jag jobbade en sån lång dag. Men nu är jag ledig i tre hela dagar. Härligt! 

Får bli en längre uppdatering imorgon, för just nu orkar jag inte hålla i telefonen ens;)

ja den här dagen sket sig…bokstavligt talat (ber om ursäkt för känsliga läsare) vaknade tidigt på morgonen och då drog det igång. X antal toabesök senare inser jag sakta men säkert att jag inte kommer kunna ta mig till jobbet, förbannad blev jag men det hjälper ju föga. Så denna dagen spenderas i soffan…ja och växelvis då inne på toaletten. Jag har säkert ätit något som jag blivit dålig av…inget ovanligt. Känslig mage kallas det! 

Snart kommer Farmor Linda hit och hämtar Siri. Ursprungsplanerna idag var nämligen jobb för min del, Trädgårdsmässa för Fredriks del och Så Farmor och Farfarmys för Siri. Så alla planer behövde  ju inte ställas in bara för att jag mår kasst. Siri blev överlycklig när jag sa att Farmor Linda kommer och hämtar henne om en stund. Det är ju väldigt mycket roligare såklart än att ta hand om en sjuk mamma. Och även skönt för mig att med gott samvete kunna ta det lugnt i soffan. 

Hur spenderar ni er Lördag? 

Ja såhär ser jag…INTE…ut idag, det kan jag säga! 

vad har hänt sedan sist? Ja livet rullar på helt enkelt. Har inte haft så värst mycket att blogga om även om det varit en hel del roliga dagar. 

I Söndags hälsade jag på min fina vän Sandra, Tomas och deras guldklimp Tage. Vilken underbar liten krabat dem blivit föräldrar till. Och hjälp vad jag själv längtar till att det ska bli dags för ett syskon. Har tänkt på det mycket faktiskt och det som bromsat är såklart min sjukdom. Sen har vi liksom varit så nöjda med just precis som vi har det just nu. Men självklart vill vi snart utöka familjen med ett hjärta till. Vi får se när det blir dags.

Efter mys med Tage begav jag mig till Kryddan där vi Cubustjejer skulle äta lite god mat. Och dessutom fick jag en födelsedagssång och en underbar present. En present som inte bara värmer mitt hjärta. Den hade köpt en gåva i Unicef, sagoböcker till barn som varit med om trauma m.m som en del i läkeprocessen används just sagoböcker. Som sagt en fantastisk present som värmer hela mitt hjärta och själ. 

Igår var det dags för pysseltjejerna att komma hit. Det blev i vanlig ordning näst intill inget pyssel, men det blev mycket prat och jag hade gjort Tacopajer. En mysig kväll helt enkelt. Tänk vi har träffats i så många år nu, vilka roliga minnen vi har tillsammans. Så kul när alla kan. 

Idag började Siri dagen med ett bad följt av grötbrunch. Nu är hon på gympan med pappan. 

Och jag passar på att vila lite. Galet trött idag, vet inte om det hänger ihop med att jag slutat äta kortisonet. Jag testar att sluta med det för att se hur värken beter sig. 

precis hemkomna är vi jag och Fredrik, ikväll var det nämligen datekväll. Typ den första sen 2/5 2012, japp tragiskt men sant. Planen var att vi skulle till Pinchos, men där var det fullt så det blev after work buffé på Glädje istället. Inte helt fel det heller.

Sen var det bio. uppföljaren till Divergent som heter insurgent. Galet bra!!! Minst lika bra som Första filmen. 

Vi har haft en härlig kväll tillsammans. Prata gör vi jämnt men nu lite extra mycket och att bara vara vi två utan fokus på Siri var välbehövligt med. Men nu sitter vi i soffan och känner att borta bra men hemma bäst. 

Älskar dig Fredrik!!

mitt förra inlägg blev helt avkapat och hela slutet försvann..orkar inte skriva om men vill ändå säga 

Tack för alla grattis och för alla minnen ni gett mig dessa 30år. Alla händelser, bra som dåliga har gjort mig till den jag är idag. 

Jag är en smått galen sambo, mamma, matte, dotter, syster, moster, faster, svärdotter, svägerska , vän kollega och mycket mer. Så tack alla ni som har en del i mitt liv. Stor kram till er. Ska bli spännande att se vad de nästkommande 30åren har att erbjuda. 

Den 17 mars 1985, var ett datum som mamma och pappa håller kärt (liksom alla andra datum då mina syskon föddes) men just den 17 mars 1985, föddes en ganska så stor bebis, sisådär 4kg tung. Jag var en nöjd & matglad bebis, ett lugnt barn, relativt skötsam tonåring och en exemplarisk vuxen..så skulle man kunna beskriva min uppväxt och utveckling. Haha om jag får vara självgod och höja mig själv till skyarna. 

Vad har jag då åstadkommit i mitt liv?…väldigt mycket faktiskt. 

Jag hade mitt första jobb när jag var 13, då var jag vaktmästare, eller ja…rensade rabatter mer exakt. Det jobbet hade jag fler somrar. Förutom som rabattrensare har jag även jobbat som lokalvårdare, expedit i väskaffär, jobbat på Systembolaget och hade hur många siffror i huvudet som helst, fabriksarbetare och montör, säljare på Kappahl, jobbat på dagis har jag också gjort, och så slutligen hittade jag rätt, som säljare på Cubus. Har jag missat något…ja just det jag jobbade även som värdinna för en konstutställning en sommar. Så inom arbetslivet har jag testat massa olika yrken. 

När jag var 15 år var det dags för andra året med cabarén, minns det där året lite extra mycket..från att varit lite sisådär olyckligt småkär någon gång och inte alls känt att jag hittat någon speciell som jag blev kär i. Men så var det dags för cabarétider…slippa lektioner, ha körövning och slappa dagar i skolan. Och någon stans då så såg jag helt plötsligt Fredrik..och helt plötsligt sökte jag mig till dem platserna han var, vi var ett tjejgäng som höll ihop och många gånger satt vi i aulan och kollade genrepen, och oftast var även Fredrik och hans kompisgäng där med (slumpen, trodde jag då..men det var det nog faktiskt inte har jag fått reda på) Det som var helt galet var att jag liksom kände när Fredrik var i närheten. Och så efter cabarépremiären, då blev vi tillsammans. Har aldrig varit så kär i hela mitt liv, och kärleken är fortfarande otroligt stark. Det är helt fantastiskt att träffa sin själsfrände, bästa vän och livs kärlek när man är 15år. 



Vi är bäst !!

När vi bott tillsammans ett tag blev vi med hund. En underbar liten korv, vår lille plutt. Som nu hunnit bli 8år! 



Tänk vad mycket som hänt under mina 30år, mest har kanske hänt de sista 15 av dem, träffat Fredrik, förlovat oss, studenten, flyttat ihop, blivit med hund, flyttat till radhus, blivit med barn…och inte vilket barn som helst utan det var ju Siri som låg där i magen.

Jag älskade att vara gravid, även om jag mådde onormalt dåligt näst intill hela graviditeten. Men för första gången så var jag på riktigt stolt över min kropp, jag älskade magen, helt otroligt vad en kropp klarar av. 

27 juni 2012 förändrades våra liv helt! Vi blev mamma och pappa. Och jag älskar att vara mamma, det känns som det är exakt just det jag väntat på hela livet. 2,5 år har hon hunnit bli och vi är lyckliga tillsammans allihopa.



Bästa vänner.

För drygt 1,5 år sedan blev jag sjuk, jag visste inte vad som hände, men del för del slutade min kropp att fungera. Levde med konstant värk och orkeslöshet i hela kroppen. Kryckor och turer till sjukhuset skedde flera gånger i veckan. Ska inte sticka under stol med att det var riktigt riktigt jobbigt. Jag har alltid haft lätt till tårar, men av lycka. Men för första gången i mitt liv grät jag för att jag inte orkade, för att min kropp inte fungerade och jag grät för allt jag inte klarade av längre. För att göra en lång historia kort fick jag en diagnos efter lång tid. Psoriasis på huden och psoriasisartrit i lederna. En kronisk sjukdom som ju inte går att bota. Men diagnosen var en lättnad för mig och jag kände att jag absolut inte har någon anledning att ge upp. Att vara sjuk är hemskt men att se små små framsteg är underbart. Just nu är jag så tacksam över att jag kan gå(!) jag kan gå på plan mark, i trappor, uppför en backe. Inte utan bekymmer men jag klarar det. Jag kan sätta mig ned på golvet och leka med Siri. Jag kan ta på mig kläder, borsta håret osv. Och det är saker jag absolut inte kunde göra för bara ett år sedan pga att sjukdomen då bröt ut med full styrka. Så just nu, är jag tacksam, glad och lycklig över allt jag faktiskt klarar av. 

I höstas hade jag en fruktansvärt hektisk period..med behandling på sjukhus för min psoriasis och så mitt i allt började jag på riktigt ta tag i det där med körkort…och vet ni…i november 2014 fick jag mitt körkort, något som jag trott varit helt ouppnåeligt! Känslan att kunna ta bilen till jobbet eller för all för Åvc var helt fantastisk och det är det fortfarande. Jag klarade det!! Målet var innan jag fyllde 30, och jag klarade det