Ja kan ni tänka er. Imorgon när vi vaknar har vi en färsk 7åring här hemma.
Jag blir alltid så rörd dagen innan (ja på självaste födelsedagen med kan jag erkänna) barnens födelsedagar. Jag kastas liksom tillbaka i tiden och minns exakt varenda liten detalj som hände där dagen innan och på förlossningen för 7 år sedan. 9 långa månader var över och vi skulle få träffa vår efterlängtade lille/lilla bebis. Vi ville bli överraskade så därför tog vi inte reda på vem som gömde sig i magen. Jag trodde pojk väldigt länge.
Men tänka sig, ut kom Siri. Vår fantastiskt fina Siri. Så älskad, så fantastisk från första stund.
Tänk att jag minns exakt när det där fotot här ovan togs. Siri var bara några timmar gammal och hade redan fått sitt namn. Hon var den absolut finaste jag någonsin sett. Nykläckt och alldeles ljuvlig. Jag satt och omfamnade henne i fåtöljen på BB (förövrigt exakt samma fåtölj jag skulle sitta i med Algot med men det visste jag ju inte då.) tog försiktigt upp min mobil och tog massor med kort. Jag ville föreviga varenda sekund. Men mobilen la jag snabbt åt sidan, och sen satt vi bara där och tittade på henne medans hjärtat svämmade över av en kärlek så stark att det nästan gjorde ont.
Nu ska jag gotta ner mig i ännu fler gamla foton och sen är det dags att sova, för tidigt imorgon uppvaktar vi Smulan med sång och kärlek…ja och ett å annat paket.